Limax lurv

Hunden Limax har massor av lurvig päls. Lurvet drar åt sig sånt som fastnar. En godisklubba som någon slängt på marken, lite trasseltråd, ett kolapapper. Det är inte klokt så smutsigt lurv kan bli efter en helt vanlig dag.

Limax lurv är en berättelse om lyckan i att få leka, och om att det inte är så farligt att bli smutsig.

Mina tankar om boken:
”Limax lurv” av Anna Södergård är en charmigt tokig bilderbok som snabbt väcker reaktioner hos barnen jag läser den med. Björn, 4 år, ger den en självklar tumme upp, han tycker att Limax är härligt knasig. Heidi, 2 år, är mer skeptisk och skakar på huvudet. Hon förstår inte alls varför Limax måste räcka ut tungan så mycket. Just de olika reaktionerna gör läsningen extra rolig.

Texten är lättläst och rytmisk, och den bjuder in till många små samtal längs vägen. Jag gillar särskilt hur alla saker som fastnar i Limax lurviga päls blir små upptäcktsmoment där barnen vill peka, gissa och fundera vidare.

Illustrationerna är färgstarka och fulla av detaljer, och tillsammans med texten skapas en lekfull berättelse som både Björn och Heidi lyssnar på med stort engagemang, trots sina olika omdömen.

Sagt om boken:
”[…] Södergårds illustrationer påminner lite om clipart, men bildspråket är tydligt, fartfyllt och humoristiskt. Alla som har känt en sprallig hund kan garanterat känna igen sig i Limax framfart […] Språket har en trevlig rytm och på det stora hela är detta en glad och trevlig berättelse.”

Lektör Sofia Schöön, BTJ-häfte 12, 2024.