Kallocain

Kallocain är en framtidvision över ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar. Det visar sig att de flesta hyser heta drömmar om uppror mot Världsstaten och en önskan om Ökenstaden – en avlägsen plats för frihet och kärlek. Leo Kall börjar själv tvivla på Staten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat.

Karin Boye har med Kallocain målat upp ett 1984, nästan ett decennium före George Orwell. En kuslig dystopi, men samtidigt en tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.

Egna reflektioner
”Kallocain” är en dystopisk klassiker som fortfarande känns oroväckande aktuell. Karin Boyes framtidssamhälle är både skrämmande och trovärdigt, och kemisten Leo Kalls sanningsdrog har fortfarande relevans. Språket är välformulerat och filosofiskt, men det var något med själva berättelsen som inte riktigt nådde mig.

Jag hade svårt att engagera mig känslomässigt, främst på grund av det långsamma tempot och de långa inre monologerna. Leo Kalls tvivel är intressant på ett teoretiskt plan, men jag saknade nerv och driv i berättandet. Det blev mer en pliktläsning än en upplevelse, tyvärr. Det är en viktig bok, absolut – men för mig blev det en ganska tung och distanserad läsning. En stark idé, men inte min typ av berättelse.

Vill du läsa en klassiker som fortfarande kan få det att krypa lite under huden? Då är Kallocain värd din tid – trots att den inte är helt lättsmält.

Läs fler omdömen på bokbloggar.se

Boken finns att köpa hos bl.a.
Bokus
Adlibris
Akademibokhandeln