Europa pandemus

En fredagsnatt i maj slocknar plötsligt all kommunikation mellan Spanien och omvärlden efter rapporter om en serie attacker som verkar kopplade till varandra. I Spanien vaknar folket upp till en levande mardröm när det visar sig att en livsfarlig smitta, som gör folk aggressiva och okontrollerbara, börjat spridas som en löpeld.

När nyheter om katastrofen når ut gör grannländerna vad de kan för att försöka hindra smittan från att spridas över gränserna, men hur kontrollerar man horder av flyende människor? Vad händer när samhället kollapsar? Vad är människor villiga att göra för att rädda sig själva?

I Europa Pandemus får vi följa en kamp för överlevnad i en värld som plötsligt kastats in i ofattbart kaos. En värld där det står klart att hotet inte enbart utgörs av de smittade.

Egna reflektioner
Detta är min andra dystopi någonsin och (tyvärr) måste jag säga att jag börjar gilla denna typen av böcker. Om det sen beror på att jag har haft tur och fått tag på två ovanligt bra böcker (den första var Stayin´alive) det vet jag inte. Dock har jag konstaterat att denna typen av historier nog är bättre i bokform än som film. Även om det är väldigt blodigt och slafsigt med köttslamsor och benpipor så känns det inte lika overkligt och överdrivet i en bok som i en film.

I boken får vi följa två olika berättelser, två olika tidslinjer. Dels så får vi vara med om själva utbrottet i Spanien och där även följa en kvinna som heter Marta. Hon är en polsk pilgrimsvandrare som av en slump hamnar mitt i blodbadet. Hennes enda tanke är att ta sig tillbaka till Polen, till sin familj. På vägen får hon med sig några andra överlevare och tillsammans försöker de sätta sig i säkerhet.

Dels får vi följa Georg som har gömt sig i ett höghus i Stockholm. Detta är några månader senare och epidemin har fått ordentligt fäste i Sverige. Maten börjar ta slut och han måste ge sig ut i kaoset. Han försöker hitta någonstans där det är säkert och även han får med sig några följeslagare på vägen.

Trots att det hoppar mellan Spanien och Sverige, mellan dåtid och nutid så upplever jag aldrig det som jobbigt eller rörigt. Det är väldigt tydligt när man är på ena eller andra stället.

Peter Westberg har fått in det medmänskliga omhändertagandet på ett väldigt fint sätt. Man lär känna karaktärerna bra, får en bra bakgrund till vilka de är. Detta upplever jag som en väldigt bra motpol till allt det råa och smått groteska som händer, det gör att fokus hamnar lite mer på det fina än det fula. Jag tror det är en av anledningarna till att jag gillar boken, det är inte bara slakt.

Boken håller högt tempo och jag tycker den är både spännande och intressant. Hur skulle man själv reagera om man utsattes för något sådant? Skulle man bara fokusera på sig själv eller skulle man göra som Marta och Georg, fokusera på gruppens överlevnad och välbefinnande?

Slutet kom väldigt hastigt och blev inte alls som jag tänkte mig, vilket inte alls behöver vara något dåligt. Det som är dåligt är dock att jag nu vill att det kommer en uppföljare. Jag som inte ens gillar dystopier sitter nu och längtar efter fortsättningen.

Boken finna att köpa hos bl.a.
Författaren
Bokus
Adlibris
Akademibokhandeln