När Anitha Clemence som vuxen förlorar sina adoptivföräldrar uppstår ett vakuum. Ingen kan längre berätta hennes historia och nu måste hon göra det hon dragit sig för hela livet: Hon börjar nysta i de mysterier som omgärdar hennes adoption. Som 2-åring rycktes hon från ett kloster i Indien och flögs nedsövd till Sverige – men vad låg egentligen bakom?

Spåren leder tillbaka till Kerala, där hon av en nunna får höra avslöjanden om skam, skandaler och undangömda familjehemligheter. Med hjälp av privatdetektiver och DNA-databaser tar hon sig närmare sanningen, men en fråga kvarstår: Vill hennes biologiska mamma ens bli hittad?

”Familjehemligheter” är en sann och hudlös berättelse om arv, miljö och kampen för att förstå sin egen identitet.

Egna reflektioner
Jag har egentligen aldrig funderat så mycket på det här med adoptioner, trots att min bästa barndomsvän är adopterad. Det var bara så det var – inget vi pratade om. Men när jag läste Familjehemligheter av Anitha Clemence blev jag påmind om hur mycket som kan rymmas bakom ett tyst ”så var det bara”.

Boken är en självbiografisk berättelse om Clemence sökande efter sina rötter. Hon adopterades från ett kloster i Indien som tvååring, och när hennes adoptivföräldrar gått bort finns ingen kvar att fråga. Det är en stark historia, och Clemence skriver med känsla och driv. Men ibland blir det lite för mycket på en gång – som att hon vill få med hela sin livsresa i varje kapitel. Samtidigt är det svårt att inte bli berörd, särskilt när hon beskriver möten med människor som bär på nycklar till hennes förflutna.

Språket är personligt, nästan som att läsa ett långt brev. Det gör det lätt att ta till sig och det är en viktig bok – särskilt för den som vill förstå mer om adoptionens komplexitet.

”Familjehemligheter” är en perfekt bok för dig som undrar vad en adoption gör med en människa, hur det känns att aldrig riktigt passa in.


Läs fler omdömen på bokbloggar.se

Boken finns att köpa hos bl.a.
Bokus
Adlibris
Akademibokhandeln